Bäverbäcken, Juni 2020

Slutet på Juni,  ett mindre åskväder har precis rensat luften, dammet har sköljts bort av regnvädret. Perfekt för en ny vandring. Målet för dagens vandring var att en upptäcktsfärd utmed en del av en bäck. En mindre del, ganska tuff terräng att vandra i, men desto mer spännande.

I början kunde jag konstatera att vattennivån i bäcken verkade väldigt låg, trots regnet. Fjärilar och trollsländor lekte kring vattendraget:

Här och var utmed bäcken syntes spår efter bäverns arbeten. Gamla hyddor och dammar, här och var lite färskare spår som visade att dammarna inte var helt övergivna.

Plötsligt efter en krök får det låga vattenståndet sin förklaring. Bävrarna hade här en nybyggd damm, den kanske stått där i några år, men det syntes att de byggt och tagit vara på regnvattnet. I närheten syntes gott om färska spår, inklusive grävda kanaler och släpvägar upp i skogen. En mindre sjö och våtmark, här kommer säkert även andra djur och fåglar trivas.

 

Bild

Sommarliv i vägkanten.

Häromdagen när jag var ute och vandrade på en grusväg i Kilsbergen, blev jag fascinerad över alla fjärilar som flög runt bland växterna i vägkanten. Jag törs inte försöka säga vad det är för fjärilar. Även en blomfluga och gräshoppa fastnade för linsen.

Trangärdet revisited

Jag har vid flera tillfällen berättat om mina turer genom Trangärdets naturreservat. Tröttnar nog aldrig på den skogen.

Nu i juni var det dags igen. Solen värmde, nästan för varmt. Vinden fläktade bort mygg och knott. Tuvullen stod som vita bollar. Skavttrammen blommade och doftade. En andfamilj simmade över en av tjärnarna. Det var kanske inte det bästa fotoljuset, men fint var det ändå.

Bergslagsleden etapp sex

I början på Mars sprang jag igenom etapp sex på Bergslagsleden. Det har jag berättat om på instagram, men tänkte att jag skriver ett blogginlägg också.

Jag startade vid busshållplatsen med namnet Bergslagsleden och fortsatte norrut på leden. I början gick leden på stigar och grusvägar om vartannat, lite lätt uppför med vyer in mot Nora. Hade velat klättra uppför trappan på berget på bilden nedan, men den var avstängd på grund av rasrisk.

Avstickare till utsiktsplats

På en plats utmed leden gick det att göra en avstickare till ännu en utsiktsplats. Där var det skönt att bara sitta en stund.

Leden var väldigt varierad. Här och där inslag av spännande trolsk skog, här och var en del hyggen och avverkad skog. Leden passerade  även en källa med kallt vatten att dricka ur och ett naturreservat; Alntorps Storskog. Ett lite djupare skogsparti, kändes det som, där diset låg kvar samtidigt som solen sken in. Perfekt för mig som gillar att fota.

Strax därefter kom jag fram till Hammarby och Järleån, där etappen startar. Eller slutar, beroende på vilket håll man kommer ifrån.
Jag skrev om den turen i denna tur, genom Järleåns naturreservat alltså, i ett tidigare inlägg här.

Eftersom jag var tvungen att åka buss tillbaka, vände jag efter att ha följt Järleån en bit. (busshållplatserna ute på landet trafikeras inte särskilt ofta under helgerna).
Tillbaks genom skogen, över berget och vidare på landsvägen.
Längre och längre.
Tillsist kom jag fram till Nora, en fin liten  stad. Men det omtalade glasscafet hade denna marskväll inte öppnat för säsongen. Nu i Maj kanske de hunit öppna.

Järleåns Naturreservat

Fem foton från ett besök i Järleåns naturreservat den 7/3 – 2020.
Soligt och vårigt.
Spännande stigar.
Forsande vatten.

Området Järleåns Naturreservat ligger utmed Bergslagsleden, öster om Norasjön som i sin tur ligger öster om staden Nora. Vill man åka buss dit, heter närmsta busshållplatsen Övre Järle, vardagar bara.
Alternativt kan man göra som jag, gå av vid busshållplatsen Bergslagsleden och gå eller springa på leden, ca 9 km fram till Naturreservatet.

Trangärdets Naturreservat

Januari månad. Vart den begynnande vintern tog vägen är det nog många som undrar. Skidorna står kvar nere i förrådet, så jag nyttjar trailskorna istället. Målet för dagens utflykt var Trangärdets Naturreservat. Ett område som en fredad orörd stiglös oas i Villingsbergs skjutfält.

Utmed vägrenarna låg en del frost, på sjöarna låg tunn is, is som såg tjockare ut ju högre upp sjöarna låg.
Enklaste sättet att hitta till naturreservatet är nog via där Stråsjöbäcken rinner. För att hitta dit är det bara att studera kartan och kolla så att det inte är någon övning på skjutfältet intill samtidigt.

Mossarna hade frusit så pass att det gick att ta sig fram relativt torrfotad, som att vintern gjorde ett nytt försök att bita sig fast.

Vidsträckta mossar, gamla orördaskogar, små tjärnar och några små slingrande bäckar med mera.

Även på hemvägen hittade jag några fotomotiv;

Decemberturen

En stjärnklar december morgon.
En bussresa till Klockhammar, starten för dagens äventyr.
En liten by utanför Örebro, alldeles intill naturreservatet Ullaviklint.
Fornborgen med sin fantastiska utsikt över Närkeslätten.

Jag försökte njuta av utsikten efter alla uppförsbackar, utan att frysa, i den lite sådär småkyliga vinden.
Ett par uppförsbackar längre upp ligger nästa utsiktsplats, Tomasboda. Hit åkte jag skidor för ett år sedan, men nu var det knappast något skidföre. Foton från och inifrån stugan finns i föregående inlägg, idag var den inte öppen. Fick äta min kexchoklad utanför.
Alldeles bakom stugan ligger en spännande liten sjö där isen lagt sig.

Fortsätter man på vinterleden kommer man till en utsiktsplats över Ängamossen. Där kan man ana vattnet från sjön längre upp flyta fram mellan tuvorna.

Efter att ha avverkat ett antal ytterligare stigar och vägar kunde jag konstatera att “Oj, vad bävrarna i skogen bygger och samlar matförråd! Nu är nog vintern här på riktigt snart.”

Och jodå, vid slalombacken i Storstenshöjden hade snökanonerna startat. Bussade tillbaks till storstaden från en busshållplats i Garphyttan. Dagen efter fick jag plocka fram vinterjackan.

Novemberskogen Ånnaboda – Tomasboda – Ånnaboda

November och dags för en ny lite längre springtur med kameran i ryggsäcken. Vädret var lite smågrått med duggregn i luften, men mossorna lyste gröna och bäckarna skummade. Ibland även på stigarna..

Jag startade i Ånnaboda, följde vinterleden till Gårdsjötorp, stigen över Tomasbodahöjden och fika i Kilsbergstugan. Sedan vidare på vinterleden tillbaks till Gårdsjötorp och sen lite på Bergslagsleden tillbaks till Ånnaboda.

Mellan Gårdsjötorp och Tomasbodahöjden;

Vid Kilsbergsstugan har man en fin utsikt mot Närkeslätten. På söndagar under vintersäsongen är det även servering i stugan.

Inte långt därifrån breddar Ängamossen ut sig.

Avslutade rundan med fotostopp vid Göljebäcken och utsikten vid Ånnaboda;