Januari Vintern

Så kom den till slut. Vintern. Och så tillräckligt med snö för att det skulle gå att åka skidor. Natten innan jag skulle åka regnade det. Typiskt!
Chansade på att det skulle gå ändå. Uppe vid Ånnaboda låg snön fortfarande kvar.  Temperaturen höll sig strax över noll, varmt och skönt.

Startade middagstid vid Ånnaboda och åkte en runda på lite drygt tre mil.
Nedan är några bilder jag  tog under turen.

 

Snöfall över skogsbäcken

Slutet på december.
Regnet öser ner.
Temperaturen sjunker.
Snön går över till snö.

Den här gången testade jag filma, och gjorde ett kort bildspel.
Ett kort bildspel med både rörliga och stilla bilder.

Decemberdiset

Mitten på december. Vintern i slutet på november är borta. Skogarna är julgransgröna igen. Kom äntligen iväg på en ny vandring. Blev en runda som jag till stora delar gått tidigare. Men det ser ändå nästan alltid olika ut varje gång.

December brukar man kanske förknippa med snö och skidåkning. Så var det kanske förut, här brukar vintern börja kring årsskiftet numera. Det varierar. Just denna dag var det några plusgrader, mest vindstilla, dimmigt och lite råkallt. Mycket vatten i markerna och fart i skogsbäckarna. Det kändes i benen efteråt.

Dimman gjorde att landskapet ännu en gång såg annorlunda ut. Nedan är ett galleri med bilder jag tog från promenaden. WordPress verkar komprimera bilderna så de ser lite suddiga ut ibland.

Novembervintern

Det kom lite vinter i November månad i Örebro. Då passade jag på att cykla en runda, förbi några av mina fotoställen.

Jag frös om fötter och händer lite, så det blev inga längre fotostopp denna gången!

Nu hoppas jag på lite vinter även i december.

Skogsbäcken i Novemberljus.

November och höstregnen har fyllt på skogsbäckarna ordentligt. Nu forsar det över stenarna. Senast jag vandrade här, det var i Juni. Då gick det att gå kors och tvärs över bäckfåran. Det gick inte nu, nu när det flödade betydligt mer.

Vill du se hur det såg utmed bäcken i Juni, fem månader tidigare finns det inlägget här.

Tranorna vid Kvismaren

Så här års brukar det samlas många tranor kring fågelsjön Kvismaren, de äter av spillsäden på fälten och tycker det är bra att övernatta ute i sjön. Tills första frosten kommer, för då brukar de fortsätta söderut.

Jag behövde inte cykla långt för att se de första flyttfågelstråken komma flygandes genom den intensiva solnedgången.

Väl framme var det bara att tvärnita och rota fram teleobjektivet ur ryggsäcken.
Ett fint skådespel att se alla fåglar flyga in för landning. Åkte hemåt först när det blev för mörkt för att se.

 

 

Kanothajk på Nittälven

I slutet på vandringen Bergslagsleden, etapp 2 såg jag att man kunde hyra kajak i Kopparberg och idén till en annan tur började ta form. Nittälven som rinner ut på andra sidan sjön har jag varit nyfiken på ett tag.

Efter några veckor var det dags att börja packa. Vad skulle jag ta med och vad skulle få plats. Kände mig resfebrigt halvdäckad av värmen! Ska man paddla kanot brukade det funka att packa i vandrarryggsäcken och häva i, men i en kajak, hm.  Packade ihop lite grejer, för att åtminstone få med något, i mer eller mindre vattentäta påsar i en bärkasse. En del påsar visade sig vara vattentäta och andra gick sönder, alltid spännande att testa sig fram. I en kylväska med frysklamp fick pastasallad sin plats. Nötter i en burk att mumsa på. Några flaskor vatten, samt resorb vätskeersättning är bra i värmen har jag lärt mig. Struntade i liggunderlaget och frukosten den glömde jag, men köpte med en påse gott och blandat på tåget för att kompensera upp. På turer över natten känns det lättare att bara ta med färdiglagatför mig istället för friluftsköket. Nu visade det sig även vara snustorrt i markerna, så ingen eld. Behövde inte frysa heller.

Efter lite resfeber kom jag iväg till slut. Kajaken hyrde jag hos Vöks Outdoor vid Djäkens badplats. Otroligt bra service.

På väg över ljusnaren mot älvens utlopp flög en fiskgjuse och patrullerade. Vid andra sidan sjön jagade mindre rovfåglar insekter. Systemkameran fick vänta tills sjövanan infunnit sig. Älvens första del innan utloppet, eller efter beroende på vilket håll man kommer från så klart, bestod av mycket mossar eller träsk blandat med lövskog, här verkade bävern trivas. Första strandhugget gjorde jag vid Nittbo, som även hade en häftig bro, vindskydd, utsikt mot en mosse mm. Fortsatte uppströms.

Efter en avstickare ner till Salbosjön genom ån Lilla Nitten och tillbaks hörs ett oväntat ljud. Över axeln skymtade en tuffande motorbåt svänga in i ån jag precis kommit ut. Det hade blivit spännande med ett möte i den mindre ån..

Fortsatte paddla uppströms. Tyst igen. Inte helt kompis med kajakens rodersystem, fällde upp det. Längre upp ändrade älven karaktär, till mer trolsk djungel. På en del sandbankar hade djur varit uppe och traskat.

Ännu längre upp kom även spår efter senaste blåsvädret. Precis att jag kom under.. Vid nästa hinder, var det förutom vindfället en minifors, såg det ut som just då. Vid en andra eller tredje titt hade det säkert varit buslätt att passera, men började känna mig trött och solen började gå ner. Bestämde mig för att vända tillbaks till vindskyddet Nittbo. Jag hade pannlampa ifall att det skulle bli mörkt.

Det gick snabbare att paddla nedströms. Mycket snabbare. En fågel flög över älven. En bäver dök med ett plask, råkade ju bara skramla lite med paddeln för att byta till  kameran. Typiskt. Svish så är jag helt plötsligt tillbaks vid Nittbo.

Käkade lite pastasallad och väntade på mörkret för att spana efter vintergatan, den borde ju synas så här ute i vildmarken. Hade glömt packa ner strumpor, men det funkade attt gå runt barfota. Ett par stjärnfall blixtrade, några satteliter gled förbi högt upp. Efter att ha fotat lite kröp jag ner i sovsäcken, knölade ihop vindjackan som kudde och sov en stund. Vaknade till en dimmig morgon över älven med ljud från smålom, tranor, kanadagäss, änder och andra djur som prasslade och lät.

Rullade ihop sovsäcken, packade och tog en klunk vatten till frukost. Fotade lite från vandringsleden som passerade, fick syn på ett par änder i dimman. Paddlade uppströms en bit för att spana efter fåglar och bävrar. Smålomens läten flyttades bara längre o längre bort. Hm. Gled nedströms istället utmed den spindelnätsförsedda älvkanten. Vidare i soluppgången. Bakom mig hade jag dimbågen som bildas när solen lyser in i stora dimmoln.

Gick iland på Prästön mitt i Ljusnaren och åt lite mer pastasallad. Njöt av sista semesterhelgen innan turen avslutades vid Djäkens Badplats. Det här var första gången jag paddlade kajak på några år, första gången själv. Vanlig kanot har jag paddlat desto mer i Hjälmaren tillexempel. Minns även en kanottur från Skäckerfjällen.

I Nittälven kändes det långsamt att paddla uppströms, för mig, men supersnabbt nedströms. Det kanske går snabbre när man fått in vanan, men om jag ska paddla fler gånger, vilket jag hoppas, får det bli några extra pass på gymmet innan, eller se om man kan bli utkörd och börja uppströms, en bit upp i vildmarken alltså. Det finns en del platser längre upp som verkar väldigt spännande att utforska.

I inlägget ovan är lite bilder men inte alla. I videoklippet nedan är ännu fler och även lite rörlig bild och smålomenns skriande läte i dimman.

 

 

Bergslagsleden Etapp två (del ett)

Det här är fortsättningen på mitt förra inlägg då jag gick Bergslagsleden etapp ett.

Efter att ha övernattat vid nära Gillersklack låg dimman tät i dalarna nedanför höjden. Höjderna intill lystes upp av solen allteftersom den steg.

Utsikt från Gillersklack

De första kilometrarna av leden kändes lite småtrista. Kurvig grusväg, nedförsbacke och tät skog. Nedanför höjden kom jag ut på ett hygge, nu kändes det lite luftigare. Men fuktigt och blött i morgondaggen.

En av ledens höjdpunkter var vid Finngruvan. I koppargruveområdet har malmbrytningen skett under 1700 talet bland annat, enligt bergslagsledens hemsida. Från kanten av gruvfältet har man panoramautsikt över landskapet intill.

Därefter gick det nedåt, på olika stigar. När leden närmade sig Kopparberg började landskapet ändra karaktär, till tallhedar på sandigare mark fick jag intrycket av.

Vid Djäkens bygge och badplats åt jag lunch. Noterade även att man kunde hyra kajak. Vilket senare gav mig en ide för en annan tur. Efter att ha ätit fortsatte jag  på leden en bit till innan kursen ändrades mot Kopparberg City och hemresa.

Kajak paddlare