Category Archives: Naturreservat och andra utflyktsmål

Inlägg med, eller som förslag på olika Naturreservat eller Naturområden att besöka

Dunderklintarnas Naturreservat

Nu har jag äntligen varit ute på en skogsvandring igen och fotograferat lite.
Målet för denna vandring var Dunderklintarnas Naturreservat som ligger i Kilsbergen utmed Bergslagsleden, vandringsleden som passerar väster och norr om reservatet. Inne i själva reservatet är det inte så många riktiga stigar att följa. Men jag tycker det är roligt att ströva runt här. Skogen har fått växa ifred i uppåt 100 år, backar upp och backar ner, och mellan en del höjder är det som en mosaik av mindre mossar. Lite vildmarkskänsla.

Jag slog upp min tarp nära en sjö, tänkte att det skulle bli en fin soluppgång där. Regnet smattrade mot tältduken under natten, men höll mig ganska torr tack och lov. På morgonkvisten var det mest höga dimmoln, det blev inte så där jätteroligt fotoljus alltså. Men en fin promenad i skogen fick jag!

Här är några foton jag tog från denna promenad:

2017 gjorde jag också en hajk till Dunderklintarna.
Det finns att läsa och se bilder från här:

November i Trollskogen

I november gjorde jag en lång vandring. Under vandringen gjorde bland annat en avstickare in i Trolldalens naturreservat. Hade glömt hur cool ravinen är. Det går en markerad rundslinga i reservatet, stigen går först genom ravinen och därefter tillbaks uppe på en av höjderna. En brant och smal stig där det gäller att se vart man sätter fötterna.

Här är några bilder jag tog i ravinen.

Ånnarote naturreservat

Uppe i Kilsbergen, strax innan en av de många grusvägarna slutar ligger ett naturreservat, Ånnarote Naturreservat. Jag har åkt förbi på cykel ett antal gånger, nu parkerade jag cykeln och gick en promenad i skogen. Det här var ett stopp under en längre cykeltur, stannade inte så jättelänge men tittade aldrig på klockan.

Det var inga stigar, förutom en del älgstigar, vattendrag och höjder att följa. Inga spår efter skogsbruk. Lite vildmarkskänsla.
En ganska mysig skog att å runt i. Gick upp till Tjuramossen i mitten av reservatet. Såg ingen tjur, men kanske att stigen ut på mossen, kanske att det var älgtjurens gångstråk?

Några bilder jag tog under promenaden:

Höstregn och höstärger (i kombination)

Nu hade hösten kommit längre. Träden blivit färggrannare. Molnen hängde regntunga igen. Och jag, jag åkte iväg på min blå cykel igen, i en stund när det inte regnade. Fem minuter senare började det regna. Men det såg ut som att det skulle klarna på så jag fortsatte.

Till sist kom jag fram till en djup ravin. Träden växte höga, bäcken brusade och regnet strilade.

Det blev kallt att stå still och fotografera, så jag fortsatte uppåt. Längre fram kom jag in på en väg som vintertid fungerar som skidspår. Efter ett antal backar och kurvor kom jag upp på Rusakulan. Cykeln parkerades, vinden ven och skogarna ångade. Och så fotograferade jag, åt lite medhavd fika och påbörjade hemfärden.

(Denna tur gjorde jag i början på oktober 2022)

Första höstregnet

September månad. Hösten närmade sig, eller hade redan kommit. Det var dags för en ny lördagsvandring och kanske få se lite vackra höstfärger! Denna dag tänkte jag vandra i skogar där jag inte varit i så mycket tidigare, Fasaskogen. Jag kom att gå både på stigar jag vandrat innan och genom naturreservat jag inte varit i tidigare.

Åkte buss till Karlskoga och promenerade mot Rönningshyttan, tänkte det skulle vara en bra utgångspunkt. Det var en bit att promenera, men ganska så fin väg med utsikt över sjön Möckeln.

Det första naturreservatet jag passerade var Norra Ölsdalens naturreservat. Där gjorde jag en avstickare och följde en skylt med texten offerkast. Där låg en stor sten. Lite längre bort kom jag fram till Rönningshyttan och fortsatte in i skogen. Regnet droppade och skogsbäcken porlade.

Efter en stund kom jag in i ett naturreservat jag inte varit i tidigare, Gällberget. Stigarna snirklade sig fram mellan de mossiga klippblocken. Hänglavarna växte så att gammelskogen kändes som en sagoskog. Regndropparna föll, och gjorde cirklar när de landade på vattnet.

Senare gick jag i utkanten av Örgivsmossens naturreservat. Var lite sugen på att gå längre in, men sparade det till en annan dag. I vindskyddet vid Långtjärnen vilade jag lite medan regnet tilltog. Därefter kom jag till Fjärhanabergen, som jag varit i förra sommaren. Jag hade ingen papperskarta och mobilkartan flippade ur av regnet. Bestämde mig därför för att gå tillbaks till min startpunkt – härifrån hittade jag. När jag hade kanske fem kilometer kvar upphörde regnet så pass att jag kunde ta av regnbyxorna. Det femte naturreservatet, Angsjöns naturreservat, vet jag inte om jag var in i. Gick grusvägen sista biten för att försöka spara in tid och hinna med en buss hem. Puh. Några bilder till:

Svanarna vid Tysslingen

Då var det dags för den årliga fotograferingen av Svanarna som varje vår rastar vid fågelsjön Tysslingen.
Jag var där den 12 Mars och fotograferade mellan 1730 och 1815. Från solnedgången och fram tills månen sken typ och jag helt plötsligt var själv kvar i fågeltornet.

/

Den mossiga ravinen

Under den här turen gjord jag ett återbesök i en ravin som jag hittade under en annan tur: https://www.eaphotography.se/2021/04/20/ravinen-med-mossa-is-och-hoga-trad/

Från början hade jag tänkt gå samma rutt – men hade skadat foten. Så jag tog cykeln och parkerade vid nedre änden av ravinen.

Att cykla gick bra – men att promenera gick inte lika lätt denna dag. Men jag fick till ett par bilder. Jag fick också med mig en påse svamp hem till kvällsmaten.

Utflödet från ravinen:

Panorama, fem bilder i stående format ihoplagda till panorama;

Ett ”lite” mindre utsnitt.:


Det blev ingen längre tur i ravinen med min stackars fot.

Jag hoppas kunna ta mig dit snart igen och fotografera och utforska mera.
Cykelturen dit och tillbaks, med lite omvägar blev på åtta mil, och nu får man se  upp för älgjägare antar jag, så jag får hitta på något annat emellan.

En annan bäverbäck

Sommar, värme och svärmande myggor.
Dags för ännu en hajk med övernattning. Stegen gick nu mot ett område jag inte varit i så mycket innan, som kallas Fasaskogen, för att utforska en bäck i området jag inte sett alls tidigare.

Vägen dit gick på grusvägar först. När solen började gå ner bytte jag om till långärmat, så myggen inte skulle komma åt att bita lika bra. Där bäcken korsade vägen tog jag av rakt in i skogen och följde den nedströms.

En bit ner rann bäcken ut i en bredare bäck, som längre ner visade sig vara en bäverdamm. Det gällde att vara stadig på fötterna här, bäverdämd skog i mossig och blockig terräng. En regnskur passerade, en bäver plaskade och det första hjortronet hade mognat.