Tag Archives: Rusakulan

Höstregn och höstärger (i kombination)

Nu hade hösten kommit längre. Träden blivit färggrannare. Molnen hängde regntunga igen. Och jag, jag åkte iväg på min blå cykel igen, i en stund när det inte regnade. Fem minuter senare började det regna. Men det såg ut som att det skulle klarna på så jag fortsatte.

Till sist kom jag fram till en djup ravin. Träden växte höga, bäcken brusade och regnet strilade.

Det blev kallt att stå still och fotografera, så jag fortsatte uppåt. Längre fram kom jag in på en väg som vintertid fungerar som skidspår. Efter ett antal backar och kurvor kom jag upp på Rusakulan. Cykeln parkerades, vinden ven och skogarna ångade. Och så fotograferade jag, åt lite medhavd fika och påbörjade hemfärden.

(Denna tur gjorde jag i början på oktober 2022)

Rusakulans utsiktsplats

En liten avstickare från Bergslagsleden. En storslagen utsikt. Ett vindskydd att vänta ut regnet i intill. En vy från Rusakulans utsiktsplats. Ser långt här.

Andra höjdpunkter utmed denna del av Bergslagsleden är Norra Trolldalen med sin bäck och höga bergssidor, Trollporten och Ranglabäcken, som nästan slingrar sig fram i cirklar.

Övernattning på Rusakulan

En bit in på Augusti har värmeböljan över Närkeslätten övergått till mer behagliga temperaturer, tycker jag som lätt blir dåsig när det är för varmt.

Slutet på ledigheten närmar sig, mindre regn och åskskurar ger det där lite mer intressanta vädret. Packar ryggsäcken och beger mig till Rusakulans utsiktsplats. Det blåser lite kyligt på höjden så jag går ner till vindskyddet och äter kvällsmaten där i lä. Får sällskap av några personer jag aldrig sett innan. De firade att eldningsförbudet hade hävts med att grilla korv och majs. Riktigt trevligt med sällskap att småprata med och en värmande brasa.

Morgonen därpå går jag upp till utsiktsplatsen. Det hade börjat blåsa en del igen, vinden hade fått dimmoln att driva över slätten. Tre tranor lyfte från någonstans, och flög på sina vingar till en ny plats. När solen gått upp och börjat värma fortsatte jag på Bergslagsleden till Ånnaboda.

Försommrig maj vandring på bergslagsleden

Mitten på maj. Trädens löv har eller börjar slå ut helt, det känns som att sommaren närmar sig. Bestämmer mig för att göra en liten vandring, när helgen bjuder på fint väder. Tar bussen upp till Garphyttan och börjar gå mot Rusakulan. Passerar bla Skvaleberget med sitt Idegrans bestånd. Minns dock inte om jag såg några idegranar. Men fint var det där hur som helst!
Kommer fram till Ullaviklint mellan solens nedgång och månens uppgång. Bestämmer mig för att slå läger på höjden där, istället för att fortsätta genom mörkret. Är själv i den gamla fornborgen, sånär som på en nattskärra som nyfiket kommer och spanar in mig.

Efter att ha sovit ett par timmar, fortsatte jag vidare mot Norra Trolldalen med sin lummiga ravin. Nyfiken som jag är, tog jag en avstickare över Skrikarboda också, för att se mig om lite extra. I närheten ligger Kvarnsjön med en liten skvaltkvarn, som troligen hört till skrikarboda, utmed vägen tillbaks till Rusakulan. Därefter fortsatte jag vidare på Bergslagsleden till Mogetorp. I väntan på bussen hem avslutade jag vandringen med en TipTop glass i värmen vid Mogetorps värdshus.

Det blev en fin vandring. kanske lite längre än vad jag brukar gå, men på stigar och vägar går det ju ganska snabbt att ta sig fram. Fick både mersmak för att gå fler hela etapper av Bergslagsleden, träningsvärk liksom fina minnen. Mötte några andra utmed leden, så det var trevligt. Skriver inte så mycket mer om promenaden, men bilderna i gallerierna ovan kanske berättar ytterligare.