Tag Archives: Kilsbergen

Bild

Sommarliv i vägkanten.

Häromdagen när jag var ute och vandrade på en grusväg i Kilsbergen, blev jag fascinerad över alla fjärilar som flög runt bland växterna i vägkanten. Jag törs inte försöka säga vad det är för fjärilar. Även en blomfluga och gräshoppa fastnade för linsen.

Trangärdets Naturreservat

Januari månad. Vart den begynnande vintern tog vägen är det nog många som undrar. Skidorna står kvar nere i förrådet, så jag nyttjar trailskorna istället. Målet för dagens utflykt var Trangärdets Naturreservat. Ett område som en fredad orörd stiglös oas i Villingsbergs skjutfält.

Utmed vägrenarna låg en del frost, på sjöarna låg tunn is, is som såg tjockare ut ju högre upp sjöarna låg.
Enklaste sättet att hitta till naturreservatet är nog via där Stråsjöbäcken rinner. För att hitta dit är det bara att studera kartan och kolla så att det inte är någon övning på skjutfältet intill samtidigt.

Mossarna hade frusit så pass att det gick att ta sig fram relativt torrfotad, som att vintern gjorde ett nytt försök att bita sig fast.

Vidsträckta mossar, gamla orördaskogar, små tjärnar och några små slingrande bäckar med mera.

Även på hemvägen hittade jag några fotomotiv;

Novemberskogen Ånnaboda – Tomasboda – Ånnaboda

November och dags för en ny lite längre springtur med kameran i ryggsäcken. Vädret var lite smågrått med duggregn i luften, men mossorna lyste gröna och bäckarna skummade. Ibland även på stigarna..

Jag startade i Ånnaboda, följde vinterleden till Gårdsjötorp, stigen över Tomasbodahöjden och fika i Kilsbergstugan. Sedan vidare på vinterleden tillbaks till Gårdsjötorp och sen lite på Bergslagsleden tillbaks till Ånnaboda.

Mellan Gårdsjötorp och Tomasbodahöjden;

Vid Kilsbergsstugan har man en fin utsikt mot Närkeslätten. På söndagar under vintersäsongen är det även servering i stugan.

Inte långt därifrån breddar Ängamossen ut sig.

Avslutade rundan med fotostopp vid Göljebäcken och utsikten vid Ånnaboda;

Vårväder på mossen

Från skidtur till löprunda, ungefär samma sträcka som jag åkte skidor i förra inlägget för längesedan. I skogens skuggpartier ligger snön fortfarande i drivor, på ännu skuggigare körvägar är det fortfarande skidföre (ok på sträckor räknat i tiotals meter men ändå). På mossarna har tuvullskotten (osäker på om det är tuvull eller liknande) börjat blomma.

En fantastisk dag. Jag bytte ut vandrarkängorna mot trailskorna. Tog mig fram snabbare, men så hade jag ju tränat lite

 

 

Novemberligt vattenflöde

Liksom förra månadens vandring gick denna förbi en utsiktsplats.
Fast nu hade löven fallit från träden.

 

 

Efter att ha följt en vandringsled en bra bit, tog nyfikenheten över. Jag vek av från leden vid en porlande bäck, följde utflödet vidare till nästa sjö och så vidare.

Längre ned breddade bäcken ut sig till en å. Genom våtmarker, dammar och under broar. Bitvis sakta, bitvis forsande. Under den stigande dimman.

Höstliga vyer och höstiga bäckar

En ny höstdag med strålande sol, en vidsträckt vy från den högt belägna utsiktsplatsen. Dit hittar man genom att följa stigar genom skogar, över höjder , genom dalar och över ett par broar. En bit bakom höjden ligger en sjö, den har inget synligt tillflöde men är som en källsjö för en liten bäck.

Bäcken som startar vid sjön, är från början inte mycket mer än utdikad rännil. Men växer till sig allteftersom fler små vattenflöden ansluter.

Till sist rinner den nu sprudlande bäcken ut på en mosse, och vidare över eller genom den, genom ytterligare ett skogsparti och ut på ännu en mosse. Efter ytterligare ett par kilometer, dammar och en sjö, hade bäcken vuxit betydligt där den forsade utför klipporna.

Övernattning på Rusakulan

En bit in på Augusti har värmeböljan över Närkeslätten övergått till mer behagliga temperaturer, tycker jag som lätt blir dåsig när det är för varmt.

Slutet på ledigheten närmar sig, mindre regn och åskskurar ger det där lite mer intressanta vädret. Packar ryggsäcken och beger mig till Rusakulans utsiktsplats. Det blåser lite kyligt på höjden så jag går ner till vindskyddet och äter kvällsmaten där i lä. Får sällskap av några personer jag aldrig sett innan. De firade att eldningsförbudet hade hävts med att grilla korv och majs. Riktigt trevligt med sällskap att småprata med och en värmande brasa.

Morgonen därpå går jag upp till utsiktsplatsen. Det hade börjat blåsa en del igen, vinden hade fått dimmoln att driva över slätten. Tre tranor lyfte från någonstans, och flög på sina vingar till en ny plats. När solen gått upp och börjat värma fortsatte jag på Bergslagsleden till Ånnaboda.

En Juni Natt

Nu var det lång tid innan senaste övernattningen i skogen. Nu blev det dags igen, ryggsäcken packades och färden till lägerplatsen påbörjades. Det blev ingen långvandring, utan snarare förbi några av mina smultronställen, och nog hittade jag ett par smultron utmed vägen.

Efter ett par timmars sömn blev det dags att ta sig upp ur sovsäcken och vänta in morgonsolens ljus.