September 2024

September har varit. Det kändes inte som jag gjorde så mycket under själva månaden, men när jag tänker tillbaks så gjorde jag ganska mycket ändå. Kanske inte så mycket spännande vandringar, men några småturer. Det behöver inte vara stora turer man gör hela tiden. Har även fotograferat på parkrun för första gången, sprungit Bergslagsleden Ultra och njutit av hösten. Märkte redan innan löven började ändra färg att ljuset skiftade. Mörkret och kvällsdimmona började komma allt snabbare om kvällen.

Och ja, här är är några foton jag tog under september månad.

Vandring på Bergslagsleden etapp 13

Nu har jag varit ute och vandrat på Bergslagsleden igen, etapp 13, en etapp jag inte gått innan.

Jag valde att gå etappen baklänges och åkte kollektivt till Svartå Herrgård, men förstod i efterhand att etappen startade/sluta inne i Svartå. Så nu missade jag ett par kilometer utmed sjön Lillbjörken, men den biten kan jag ta en annan dag! Annars minns jag inte så mycket, men väl framme vid vindskyddet var det fint. Mötte inte en enda person, plockade desto mera kantareller.

Vaknade efter tre i vindskyddet. Det låg dimma över sjön, ett par stjärnor lyste ikapp med månen. Jag gick upp för att försöka ta lite bilder. Storlomsparet simmade ut i sjön och sen tillbaks för att somna om, ett rådjur smög i hyggeskanten. Talgoxar och en hackspett flög runt i närheten.
Åt lunchen till frukosten, hade glömt ta med frukost, och fortsatte så vandringen. Nu började det bli lite mer spännande natur, mossiga skogar med höga träd och branta sluttningar, fler fina sjöar och tjärnar. Åt lite hallon och blåbär som extra energi utmed vägen.

Vid Tryggeboda gjorde jag en avstickare upp till Limstensgruvorna. Ett väldigt häftigt gruvområde, det kändes lite som man var på en inspelningsplats för någon äventyrsfilm!
Därefter fortsatte jag till Sixtorp, simmade lite i sjön och fortsatte till fots mot Mullhyttan och bussen hem.

Det blev en fin vandring, trots lite för lite medhavd mat. Som vanligt på leden, är grusvägar där man kan gå på lite fortare och så lite mer tekniska partier genom trolska skogar, backe upp och backe ner där man gärna drar ner på farten, stannar och tittar på något eller pausar.

Bergslagsledens officiella hemsida för etapp 13.

Vättern och Visingsö

Här kommer ett litet annorlunda inlägg. Nyligen var jag vid Vättern och visingsö och cyklade omkring. Vi besökte utsiktsplatser som Brahehus och Tegnertornet vid vätterns strand och närområde. Åkte färja över sjön för att tälta på en campingplats och cykla från ena änden till den andra på ön. Jag hade inte varit på Visingsö innan, men hade jättekul när jag cyklade runt och tittade på allt intressant.

Nedan är ett galleri med 10 bilder jag tog från resan;

Dunderklintarnas Naturreservat

Nu har jag äntligen varit ute på en skogsvandring igen och fotograferat lite.
Målet för denna vandring var Dunderklintarnas Naturreservat som ligger i Kilsbergen utmed Bergslagsleden, vandringsleden som passerar väster och norr om reservatet. Inne i själva reservatet är det inte så många riktiga stigar att följa. Men jag tycker det är roligt att ströva runt här. Skogen har fått växa ifred i uppåt 100 år, backar upp och backar ner, och mellan en del höjder är det som en mosaik av mindre mossar. Lite vildmarkskänsla.

Jag slog upp min tarp nära en sjö, tänkte att det skulle bli en fin soluppgång där. Regnet smattrade mot tältduken under natten, men höll mig ganska torr tack och lov. På morgonkvisten var det mest höga dimmoln, det blev inte så där jätteroligt fotoljus alltså. Men en fin promenad i skogen fick jag!

Här är några foton jag tog från denna promenad:

2017 gjorde jag också en hajk till Dunderklintarna.
Det finns att läsa och se bilder från här:

Den brusande vårbäcken

Vårens absolut sista snö smälter undan.
I bäckarna är det full fart av smältvattnet
Forsande partier och lugna stillvatten
Vårsolen värmer mina kinder.
Vattenbruset och lugnet ger frid i sinnet

Snörika Januari

Nyår har passerat liksom årets första månad. Vintern fortsatte, så det var bara att fortsätta med skidturerna när möjlighet och orken fanns. Det blev två lite längre turer. Både i obanad vildmark och preparerade skidspår. Snödjupet var mellan 45 och 50 cm enligt min tumstock, där jag provmätte alltså. Vinden blåste kall som vanligt. Inne i skogen blev det varmt och behagligt, men det var inte så mycket sol i det vita vinterlandskapet.

Några vackra soluppgångar blev det ändå, men på hemmaplan. Blandannat vid forsen utanför staden. Det var cirka 20 minusgrader när jag cyklade hemifrån.

Nu får vi se vad jag hittar på i Februari

Snöiga December

Denna decembermånad har det inte blivit någon vandring för mig. Stigar och vägar snöade över – så det var bara att bära upp skidorna från förrådet. Det har blivit tre turer i skidspåren som utgår från Ånnaboda. Under den första turen var det kallgrader och snöfall. Jag hade bra fäste men inte så mycket glid och alltid nysnö i spåret.

Under den andra skidturen, var det bitvis dimma och tö. Speciellt på slutet, då blev det halkigt i spåret.

Därefter töade all snö bort. Och därefter kom det massor av ny snö. Under den tredje turen fick jag sol på mig! Jag var ute ganska länge. Så solen hann övergå till solnedgång/skymning och senare även fullmåne och iskallt. Är tacksam för att jag fick möjligheten att åka dessa turer.

Jag åkte mest i spåren, men hade med mig ett lätt 50-200mm objektiv på tredje turen, så då kan man ju zooma in i landskapet vid utsikterna lite. Ofta går det att hitta fotomotiven nära skidspåret. Det kanske blir en fjärde tur också.

November i Trollskogen

I november gjorde jag en lång vandring. Under vandringen gjorde bland annat en avstickare in i Trolldalens naturreservat. Hade glömt hur cool ravinen är. Det går en markerad rundslinga i reservatet, stigen går först genom ravinen och därefter tillbaks uppe på en av höjderna. En brant och smal stig där det gäller att se vart man sätter fötterna.

Här är några bilder jag tog i ravinen.