Category Archives: Utflykter/Vandringar

Besök i sveafallen

En avstickare från Närkeslätten till Sveafallen. Ett naturreservat med spår efter istiden och stora mossiga skogspartier. Och en labyrint av slingrande skogstigar hit och dit, fram och tillbaks. Eller så kändes det åtminstone, när man inte hittar i området.

 

Vårväder på mossen

Från skidtur till löprunda, ungefär samma sträcka som jag åkte skidor i förra inlägget för längesedan. I skogens skuggpartier ligger snön fortfarande i drivor, på ännu skuggigare körvägar är det fortfarande skidföre (ok på sträckor räknat i tiotals meter men ändå). På mossarna har tuvullskotten (osäker på om det är tuvull eller liknande) börjat blomma.

En fantastisk dag. Jag bytte ut vandrarkängorna mot trailskorna. Tog mig fram snabbare, men så hade jag ju tränat lite

 

 

December och skidtur

Slutet på december, julhelg och lite snö. Inga stora snömängder men tillräckligt att åka på. Tillräckligt för att försöka sig på en tur med andra ord!

Startade skidturen i Ånnaboda. Det var spårat genom skogen utmed vinterleden norrut. Fick parera för ett par stenar, men det gick bra.

Det gick bra att åka till Kilsbergstugan vid Tomasboda. Lite lurigare att ta vägen över Lisselängen och Karthälleömossen tillbaks, men med lite envishet gick det.
Spåret var packat med skoter, täckt av nysnö som spårats av både räv och lo. Regnat måste det också ha gjort, för träd och växter var isklädda. Ett riktigt vinterland.

Sista biten tillbaks till Ånnaboda gick i en allt rödare solnedgång som speglade sig i snön. Väldigt vackert.

Novemberligt vattenflöde

Liksom förra månadens vandring gick denna förbi en utsiktsplats.
Fast nu hade löven fallit från träden.

 

 

Efter att ha följt en vandringsled en bra bit, tog nyfikenheten över. Jag vek av från leden vid en porlande bäck, följde utflödet vidare till nästa sjö och så vidare.

Längre ned breddade bäcken ut sig till en å. Genom våtmarker, dammar och under broar. Bitvis sakta, bitvis forsande. Under den stigande dimman.

Höstliga vyer och höstiga bäckar

En ny höstdag med strålande sol, en vidsträckt vy från den högt belägna utsiktsplatsen. Dit hittar man genom att följa stigar genom skogar, över höjder , genom dalar och över ett par broar. En bit bakom höjden ligger en sjö, den har inget synligt tillflöde men är som en källsjö för en liten bäck.

Bäcken som startar vid sjön, är från början inte mycket mer än utdikad rännil. Men växer till sig allteftersom fler små vattenflöden ansluter.

Till sist rinner den nu sprudlande bäcken ut på en mosse, och vidare över eller genom den, genom ytterligare ett skogsparti och ut på ännu en mosse. Efter ytterligare ett par kilometer, dammar och en sjö, hade bäcken vuxit betydligt där den forsade utför klipporna.

Övernattning på Rusakulan

En bit in på Augusti har värmeböljan över Närkeslätten övergått till mer behagliga temperaturer, tycker jag som lätt blir dåsig när det är för varmt.

Slutet på ledigheten närmar sig, mindre regn och åskskurar ger det där lite mer intressanta vädret. Packar ryggsäcken och beger mig till Rusakulans utsiktsplats. Det blåser lite kyligt på höjden så jag går ner till vindskyddet och äter kvällsmaten där i lä. Får sällskap av några personer jag aldrig sett innan. De firade att eldningsförbudet hade hävts med att grilla korv och majs. Riktigt trevligt med sällskap att småprata med och en värmande brasa.

Morgonen därpå går jag upp till utsiktsplatsen. Det hade börjat blåsa en del igen, vinden hade fått dimmoln att driva över slätten. Tre tranor lyfte från någonstans, och flög på sina vingar till en ny plats. När solen gått upp och börjat värma fortsatte jag på Bergslagsleden till Ånnaboda.

Sommar vid Kilsbergsstugan

Sommarvärmen ligger tjock, eller hur man nu säger. I början på semestern köpte jag en ny cykel och den första lite längre turen gick upp till Tomasboda och Kilsbergsstugan bland annat. Jag gissar att det skulle varit mer växtlighet vid stugan om det inte vore för torkan. Cyklade vidare in i Kilsbergens stigar på Vintergatan där jag åkte skidor så många gånger i vintras. Vid Rusasjön blommade näckrosorna så vitt.

En Juni Natt

Nu var det lång tid innan senaste övernattningen i skogen. Nu blev det dags igen, ryggsäcken packades och färden till lägerplatsen påbörjades. Det blev ingen långvandring, utan snarare förbi några av mina smultronställen, och nog hittade jag ett par smultron utmed vägen.

Efter ett par timmars sömn blev det dags att ta sig upp ur sovsäcken och vänta in morgonsolens ljus.