Tag Archives: Vandring

Novemberligt vattenflöde

Liksom förra månadens vandring gick denna en utsiktsplats.
Fast nu hade löven fallit från träden.

 

 

Efter att ha följt en vandringsled en bra bit, tog nyfikenheten över. Jag vek av från leden vid en porlande bäck, följde utflödet vidare till nästa sjö och så vidare.

Längre ned breddade bäcken ut sig till en å. Genom våtmarker, dammar och under broar. Bitvis sakta, bitvis forsande. Under den stigande dimman.

Höstliga vyer och höstiga bäckar

En ny höstdag med strålande sol, en vidsträckt vy från den högt belägna utsiktsplatsen. Dit hittar man genom att följa stigar genom skogar, över höjder , genom dalar och över ett par broar. En bit bakom höjden ligger en sjö, den har inget synligt tillflöde men är som en källsjö för en liten bäck.

Bäcken som startar vid sjön, är från början inte mycket mer än utdikad rännil. Men växer till sig allteftersom fler små vattenflöden ansluter.

Till sist rinner den nu sprudlande bäcken ut på en mosse, och vidare över eller genom den, genom ytterligare ett skogsparti och ut på ännu en mosse. Efter ytterligare ett par kilometer, dammar och en sjö, hade bäcken vuxit betydligt där den forsade utför klipporna.

Bild

Höga vattenflöden

I slutet på året var jag upp och vandrade en sväng, ungefär samma område som förra gången. Hade hoppats på mer snö nu, men nej då, däremot så var vattenflödena högre. En del vattendrag och sjöar hade svämmat en del.

Det var mulet väder. Lagom varmt för en vandring på ett par mil. Efter att det blivit mörkt började det snöa, så under min nästa vandring ligger det förhoppningsvis snö i markerna..

Decemberflöde

Häromdagen begav jag mig äntligen ut på en ny vandring. Vintern hade kommit, men det mesta hunnit töa igen. Inte så mycket snö alltså. Men ändå gött att komma ut och gå ett par mil. Efter att både snön smält och mera regn fallit var det ganska bra fart i bäckarna.

Här är ett par foton från december, någonstans i Kilsbergen.

Oktober, höstvandring 2017

I andra halvan av Oktober gav jag mig ut på en ny vandring i Kilsbergens skogar.  Vägar jag snart kan utantill, och stigar jag aldrig sett tidigare.

Om hösten kommer skymningen tidigare och tidigare. Vid en tjärn dit ingen stig går, möttes jag av en vacker solnedgång innan jag fortsatte genom tallskogen till nästa tjärn.

 

Efter att solen gått ner började det skymma på, och vid en annan tjärn hade molnen fått en blåare ton. För att hitta ut ur skogen sedan fick jag plocka fram pannlampan. Hade en otroligt fin stjärnhimmel över mig under vandringen tillbaks

Bland vårblommor och utsikter April 2017

Nu känns det som att våren i Närke kommit på riktigt! Växter i olika färger poppar upp i takt med att solen värmer. Häromdagen gav jag mig ut på en riktig vårvandring. Tog bussen till Klockhammar och startade vandringen där med Garphyttan som mål.

Första delmålet var den klassiska utsikten från Ullaviklint. Alltid fint där. Efter att ha beundrat utsikten och hejat på ett par andra personer fortsatte jag vidare mot Tomasboda och Kilsbergsstugan.

Mellan Ullaviklint och Tomasboda går det att gå småstigar. Stigar som är så små att de rätt som det är verkar försvinna bland ljung och ris. Därför kan det vara bra att ha med sig en karta att orientera sig med här. Skarboma och Björnbo hittade jag inte denna gång, är det någon som vet vad som  finns där?

Efter att ha fikat – menade druckit vatten, för matsäcken blev visst kvar hemma fortsatte jag utmed Bergslagsleden mot Ånnaboda. Strax efter Dammsjön kan man göra avstickare mot Trollgrytan och/eller Vargkitteln vilket jag gjorde. Något jag inte gjorde var att gå över den högsta punkten vid Tomasboda eller avslutade med att gå över Storstenshöjden. Det började nämligen kurra i magen och så ville jag komma hem till matsäcken innan midnatt!

Novembervintern

Här i Närke brukar det komma ett par kortare snöperioder, innan den längre och mer sammanhängande vinterperioden. Vintrarna är med andra ord ganska så nyckfulla. Under November var det en sådan ”förvinter” period med kyla, och åtminstone uppåt fem cm snö  och strålande väder. Perfekt för en långvandring! Studerade kartan lite snabbt och lade upp en ungefärlig rutt, med utgångspunkt från en lämplig busshållplats. Mycket grusvägar, där brukar det gå ganska fort att ta sig fram. Men även en del obanad terräng genom ett naturreservat, Trangärdet,  jag inte varit i tidigare.

Det blev en ganska lång vandring. Sol och blå himmel med snö som rasade från träden, solnedgång, mörkt och kallt, månsken och dimma, nyanser av ett svagt norrsken och dimmor. Vackert, och lite äventyrligt var det, hoppas få möjlighet att vandra där igen. Nedan är ett galleri med bilder som jag fotograferade. Klicka på en så blir bilden större och ett bildspel startas.

 

Höstliga färger utmed Bergslagsleden

Nu i helgen (8/10 2016) gick jag (delvis) etapp11 av Bergslagsleden, Leken -> Suttarboda, men sista biten genade jag lite mot Garphyttan. Det  blev lite småmörkt, och jag vill nog se mer av Garphyttans nationalpark än vad ficklampan behagar lysa upp åt mig.

Hösten är här, och träden ser ut som fyrverkerier med alla färger just nu.
Strax efter starten vid Leken passerar man över Lekhytteån där bävrar varit landskapsarkitekter en gång i tiden. Kanske att de flyttar tillbaks snart.

Ett par kilometer efter höjden vid Klunkhytteskans passerar leden ett annat naturreservat, Dunderklintarna med mossar och annan häftig natur. Utmed vandringsleden i norra delen av reservatet växer dvärgbjörk, en växt som annars mestadels återfinns uppe i norrland.