Tag Archives: Kilsbergen

Decemberdiset

Mitten på december. Vintern i slutet på november är borta. Skogarna är julgransgröna igen. Kom äntligen iväg på en ny vandring. Blev en runda som jag till stora delar gått tidigare. Men det ser ändå nästan alltid olika ut varje gång.

December brukar man kanske förknippa med snö och skidåkning. Så var det kanske förut, här brukar vintern börja kring årsskiftet numera. Det varierar. Just denna dag var det några plusgrader, mest vindstilla, dimmigt och lite råkallt. Mycket vatten i markerna och fart i skogsbäckarna. Det kändes i benen efteråt.

Dimman gjorde att landskapet ännu en gång såg annorlunda ut. Nedan är ett galleri med bilder jag tog från promenaden. WordPress verkar komprimera bilderna så de ser lite suddiga ut ibland.

Novembervintern

Det kom lite vinter i November månad i Örebro. Då passade jag på att cykla en runda, förbi några av mina fotoställen.

Jag frös om fötter och händer lite, så det blev inga längre fotostopp denna gången!

Nu hoppas jag på lite vinter även i december.

Trolldalsbäcken

I Kilsbergen finns flera så kallade sprickdalar, varav minst två kallas Trolldalen. Genom den norra, belägen strax norr om Klockhammar utanför Örebro, har en porlande bäck sin framfart. Genom norra trolldalen går även bergslagsleden.

Nu hade det precis regnat en del och gett bäcken påfyllning, det forsade en del.
Själva ravinen är över en kilometer lång med forsar, mindre vattenfall och en del lugnare partier. Runtom reser sig bergsidorna högt.

Lite senare under dagens vandring, efter en avstickare över Rusakulan korsade jag bäcken längre uppströms. Då hade den delat upp sig och var inte lika strid, utan rann i sakta mak över en sank och blomstrande äng.

Ytterligare lite längre upp ligger Kalltjärnen, en tjärn utan synliga tillflöden och en av bäckens källflöden. En gång i tiden har tjärnen blivit uppdämd, men fördämningen hade sett bättre dagar. Bäverspår hittade jag på flera platser, men bara gamla. Men det är mycket möjligt att de kommer tillbaks och hjälper till med fördämningarna.

Kalltjärnen. 1933 står det i cementen på fördämningen.

Bild

Sommarliv i vägkanten.

Häromdagen när jag var ute och vandrade på en grusväg i Kilsbergen, blev jag fascinerad över alla fjärilar som flög runt bland växterna i vägkanten. Jag törs inte försöka säga vad det är för fjärilar. Även en blomfluga och gräshoppa fastnade för linsen.

Trangärdets Naturreservat

Januari månad. Vart den begynnande vintern tog vägen är det nog många som undrar. Skidorna står kvar nere i förrådet, så jag nyttjar trailskorna istället. Målet för dagens utflykt var Trangärdets Naturreservat. Ett område som en fredad orörd stiglös oas i Villingsbergs skjutfält.

Utmed vägrenarna låg en del frost, på sjöarna låg tunn is, is som såg tjockare ut ju högre upp sjöarna låg.
Enklaste sättet att hitta till naturreservatet är nog via där Stråsjöbäcken rinner. För att hitta dit är det bara att studera kartan och kolla så att det inte är någon övning på skjutfältet intill samtidigt.

Mossarna hade frusit så pass att det gick att ta sig fram relativt torrfotad, som att vintern gjorde ett nytt försök att bita sig fast.

Vidsträckta mossar, gamla orördaskogar, små tjärnar och några små slingrande bäckar med mera.

Även på hemvägen hittade jag några fotomotiv;

Novemberskogen Ånnaboda – Tomasboda – Ånnaboda

November och dags för en ny lite längre springtur med kameran i ryggsäcken. Vädret var lite smågrått med duggregn i luften, men mossorna lyste gröna och bäckarna skummade. Ibland även på stigarna..

Jag startade i Ånnaboda, följde vinterleden till Gårdsjötorp, stigen över Tomasbodahöjden och fika i Kilsbergstugan. Sedan vidare på vinterleden tillbaks till Gårdsjötorp och sen lite på Bergslagsleden tillbaks till Ånnaboda.

Mellan Gårdsjötorp och Tomasbodahöjden;

Vid Kilsbergsstugan har man en fin utsikt mot Närkeslätten. På söndagar under vintersäsongen är det även servering i stugan.

Inte långt därifrån breddar Ängamossen ut sig.

Avslutade rundan med fotostopp vid Göljebäcken och utsikten vid Ånnaboda;

Vårväder på mossen

Från skidtur till löprunda, ungefär samma sträcka som jag åkte skidor i förra inlägget för längesedan. I skogens skuggpartier ligger snön fortfarande i drivor, på ännu skuggigare körvägar är det fortfarande skidföre (ok på sträckor räknat i tiotals meter men ändå). På mossarna har tuvullskotten (osäker på om det är tuvull eller liknande) börjat blomma.

En fantastisk dag. Jag bytte ut vandrarkängorna mot trailskorna. Tog mig fram snabbare, men så hade jag ju tränat lite

 

 

Novemberligt vattenflöde

Liksom förra månadens vandring gick denna förbi en utsiktsplats.
Fast nu hade löven fallit från träden.

 

 

Efter att ha följt en vandringsled en bra bit, tog nyfikenheten över. Jag vek av från leden vid en porlande bäck, följde utflödet vidare till nästa sjö och så vidare.

Längre ned breddade bäcken ut sig till en å. Genom våtmarker, dammar och under broar. Bitvis sakta, bitvis forsande. Under den stigande dimman.