Tag Archives: Fasaskogen

Första höstregnet

September månad. Hösten närmade sig, eller hade redan kommit. Det var dags för en ny lördagsvandring och kanske få se lite vackra höstfärger! Denna dag tänkte jag vandra i skogar där jag inte varit i så mycket tidigare, Fasaskogen. Jag kom att gå både på stigar jag vandrat innan och genom naturreservat jag inte varit i tidigare.

Åkte buss till Karlskoga och promenerade mot Rönningshyttan, tänkte det skulle vara en bra utgångspunkt. Det var en bit att promenera, men ganska så fin väg med utsikt över sjön Möckeln.

Det första naturreservatet jag passerade var Norra Ölsdalens naturreservat. Där gjorde jag en avstickare och följde en skylt med texten offerkast. Där låg en stor sten. Lite längre bort kom jag fram till Rönningshyttan och fortsatte in i skogen. Regnet droppade och skogsbäcken porlade.

Efter en stund kom jag in i ett naturreservat jag inte varit i tidigare, Gällberget. Stigarna snirklade sig fram mellan de mossiga klippblocken. Hänglavarna växte så att gammelskogen kändes som en sagoskog. Regndropparna föll, och gjorde cirklar när de landade på vattnet.

Senare gick jag i utkanten av Örgivsmossens naturreservat. Var lite sugen på att gå längre in, men sparade det till en annan dag. I vindskyddet vid Långtjärnen vilade jag lite medan regnet tilltog. Därefter kom jag till Fjärhanabergen, som jag varit i förra sommaren. Jag hade ingen papperskarta och mobilkartan flippade ur av regnet. Bestämde mig därför för att gå tillbaks till min startpunkt – härifrån hittade jag. När jag hade kanske fem kilometer kvar upphörde regnet så pass att jag kunde ta av regnbyxorna. Det femte naturreservatet, Angsjöns naturreservat, vet jag inte om jag var in i. Gick grusvägen sista biten för att försöka spara in tid och hinna med en buss hem. Puh. Några bilder till:

En annan bäverbäck

Sommar, värme och svärmande myggor.
Dags för ännu en hajk med övernattning. Stegen gick nu mot ett område jag inte varit i så mycket innan, som kallas Fasaskogen, för att utforska en bäck i området jag inte sett alls tidigare.

Vägen dit gick på grusvägar först. När solen började gå ner bytte jag om till långärmat, så myggen inte skulle komma åt att bita lika bra. Där bäcken korsade vägen tog jag av rakt in i skogen och följde den nedströms.

En bit ner rann bäcken ut i en bredare bäck, som längre ner visade sig vara en bäverdamm. Det gällde att vara stadig på fötterna här, bäverdämd skog i mossig och blockig terräng. En regnskur passerade, en bäver plaskade och det första hjortronet hade mognat.