Tag Archives: Dimma

September, början på hösten

Häromveckan tog jag en tur till en promenadslinga som kallas Göljestigen, en markerad stig utmed bäcken som går under namnet Göljebäcken. En fridull stig att gå med det porlande ljudet från bäcken intill.

Jag utgick från busshållplatsen i Ånnaboda. Avslutade med en promenad över Storstenshöjden innan bussen hem från Garphyttan. Höjden låg täckt av dimma inför det stundande höstregnet.

Dimmig sommarmorgon

Ett par foton från en cykeltur över Närkeslätten till Öbykulle och kvismaren. Bitvis ganska så dimmigt, och när solen sken igenom, otroligt vackert. Och rofyllt på morgonkvisten. Ungefär som att det är då man ska vara ute och fara runt, men det orkar man ju inte varje dag.

Vintrig skogsbäck

De som följer min blogg har alldeles säkert lagt märke till att jag gillar gå på lite längre turer över dagen. Nu senast bestämde jag mig för att följa ett litet vattendrag och se vad jag hittade. Inte från bäckens källa, men en bra bit upp innan den hunnit växa till sig.

Det tog en stund att ta sig dit, solen hade nog börjat gå ner när jag avvek från grusvägen, in i skogen och vidare utmed skogsbäcken. Träden utmed bäcken var täckta av dimfrost, som bildas genom att fukten i dimmorna fryser på fast på trädens grenar. Allteftersom, efter att den lilla bäcken fått påfyllning från en tjärn och andra tillflöden, blir den bitvis mer som en stilla flytande å där räven gått på sidan om.

Allteftersom temperaturen sjönk tätnade dimbankarna. Men ovanför mig var det fortfarande stjärnklart, ibland syntes även vintergatans konturer som en stege upp över himlavalvet. Vackert! 🙂

Vintrigt Januari

Januari, och ytterligare en snöperiod, liksom ytterligare ett par små äventyr och strapatser i skogarna, likaså lite nya bilder. Nu senast promenerade jag i ett område jag varit i mycket tidigare, men det är alltid fascinerande att se hur landskapet ändras med årstiderna.

Vid en skogsbäcks början, eller nedanför utloppet från en sjö men inloppet till en bäverdamm, mötte jag två strömstarar som fiskade växtdelar att leta insekter i, såg det ut som. När temperaturen föll, bildades dimbankar lite här och där. Och skogsbäcken  började frysa allt mer. Ungefär som man själv kan känna ibland, att man inte kommer nånstans i livet, som att allt ”fryser”.

Allteftersom blir det ytterligare lite kyligare och lite ljusare igen när månen börjar ge sitt sken. Över Falkasjön syns även nyanser av ett norrsken. Avslutar vandringen med picknick uppe på Falkaberget. (innan promenad till busshållplatsen i Garphyttan). Satt på ryggsäcken som sittunderlag under konturerna av vintergatan på himlen. Vattnet i vattenflaskan hade väl en temperatur kring fryspunkten. Nästa gång ska jag försöka komma ihåg kaffetermos! Nyanser av norrsken och stjärnorna på himlen tänker jag som en personlig reflektion, som en hint om att det är i himlen man ska sätta sitt hopp, till Gud sin himmelske Fader när det känns som att livet går ”trögt” eller börja ”frysa”.

Trevlig helg!

Novembervintern

Här i Närke brukar det komma ett par kortare snöperioder, innan den längre och mer sammanhängande vinterperioden. Vintrarna är med andra ord ganska så nyckfulla. Under November var det en sådan ”förvinter” period med kyla, och åtminstone uppåt fem cm snö  och strålande väder. Perfekt för en långvandring! Studerade kartan lite snabbt och lade upp en ungefärlig rutt, med utgångspunkt från en lämplig busshållplats. Mycket grusvägar, där brukar det gå ganska fort att ta sig fram. Men även en del obanad terräng genom ett naturreservat, Trangärdet,  jag inte varit i tidigare.

Det blev en ganska lång vandring. Sol och blå himmel med snö som rasade från träden, solnedgång, mörkt och kallt, månsken och dimma, nyanser av ett svagt norrsken och dimmor. Vackert, och lite äventyrligt var det, hoppas få möjlighet att vandra där igen. Nedan är ett galleri med bilder som jag fotograferade. Klicka på en så blir bilden större och ett bildspel startas.

 

Bild

Augustinatt

_IGP7820-HDR-Redigera

När augustiskymningen övergår till natt.

Novembervandring i Kilsbergen

Ett par bilder från en vandring mellan Klockhammar och Ånnaboda i Kilsbergen. Novembermånad, lagom temperatur att vandra i, och dimmor som bitvis låg tjocka.

_IGP1072

Klapperstensfältet, där det sägs att det en gång varit en havsstrand

_IGP1081_1x1

Utsikten och fornborgen Ullaviklint

_IGP1090

Trolldalen

_IGP1096_1x1

Längst in i Trolldalen

_IGP1141_3x4_1

Slingrande stig, ovanför Trolldalens ravin

_IGP1151_1

Östra Ånnabodasjön

_IGP1158_1

Skog

Septemberdimma

Efter en övernattning i vindskyddet vid Rusakulan, går jag upp till utsiktsplatsen. En klar dag kan man se byggnader 40 kilometer bort härifrån. Just denna morgon hade ett moln parkerat sig över toppen, det visade sig vara försmaken av nästa höstregn.

_IGP0282_smaller